…………men nekades tillträde.
Några dokument som jag aldrig sett tidigare är daterat 1994-09-29 (dagen efter M/S Estonias förlisning) ställt till Statens haverikommission (SHK) och fyra dagar senare sänts internt där Polisoperativa avdelningen i Stockholm skriver hur viktigt det är att omhänderta kropparna i vrakområdet ur kriminalteknisk aspekt innan bärgning och undersökning av vraket sker.
De hade dessutom en plan hur det skulle genomföras.
När det gällde M/S Estonia var polisen beredda att omhänderta omkomna och utreda men fråntogs den rätten. Uppdraget lades istället samma dag av regeringen och Mats Odell på Sjöfartsverket och Johan Franson som skulle biträdas av Statens Haverikommission i utredningsarbetet.
Polisen återkom 1994-10-03 med ytterligare en plan i punktform och meddelade samtidigt att de var beredda på att utarbeta en detaljplan.
Som de flesta vet idag, omhändertogs inte en ena kropp utan de fördes bort med strömmarna eller ligger nu under tonvis med makadam och sand som senare vräktes ner över förlisningsplatsen.
Vid trafikolyckor biträder polisen räddningstjänsten i arbetet med att rädda liv och begränsa skador, samt utreder om det är ett brott som ligger bakom olyckan.
Jag har svårt att tänka mig att svenska polisen skulle beordra NCC att komma till en olycksplats med ett billast makadam och tippa det över de döda istället för att på ett värdigt sätt ta hand om dem.
Regeringen sa till oss anhöriga:
”Vi ska göra allt som står i vår makt!”
Estoniakatastrofen 
