Fick ett mail härom dagen från Jonas Bäckstrand som titulerar sig som ställföreträdande generaldirektör och utredningsordförande vid SHK (Statens haverikommission).
Som anhörig reagerade jag i affekt. Av ren ilska hamnade mailet snabbt i papperskorgen utan att jag hann tänka på konsekvenserna.
Men som en skänk från ovan så fick jag tillbaka mailet genom min kontakt med Estoniagruppen i Sveriges Riksdag där överlevaren Anders Eriksson reagerade betydligt klokare än vad jag gjorde.
Här är Anders mail till Jonas Bäckstrand:
Jonas Bäckstrand svarade:
Bifogade konversationen med bokförlaget:
Vad i hela friden håller SHK på med?
Jonas Bäckstrand är en central person i den ”förnyade” utredningen av Estoniakatastrofen och har under de senaste åren genomfört en preliminär bedömning av förlisningen.
I det specifika uppdraget som SHK som myndighet fick av den socialdemokratiska regeringen 2020 ingår väl inte att pyssla med ”sidoverksamheter” som främjar privata intresse?
Ett regeringsuppdrag är en formell uppgift som regeringen ger till en statlig myndighet att för att utreda, genomföra eller redovisa specifika åtgärder. Med andra ord så finns det ramar om vilka uppgifter som ska utföras.
När det uppdagades under en av dykningarna vid M/S Estonia att det låg tre kroppar öppet utanför vraket var det en önskan från anhöriga att dessa skulle tas omhand.
Svaret vi fick var att det ingick inte i SHK;s uppdrag. Det ingick inte ens att ta upp en diskussion med polisen som tar hand om avlidna i vissa situationer, främst för att utreda om brott ligger bakom dödsfallet eller för att fastställa identiteten på en person.
Ett litet tillägg för att friska upp minnet om författaren Patrik Oksanen:
När Henrik Evertsson fick Stora journalistpriset 2020 som Årets Avslöjande, så ansåg Patrik Oksanen att det var Fel att ge pris till Estoniafilmen.
Det är Henrik Evertssons dokumentär som bevisat för många att vi tidigare blivit vilseledda som Caroline Krook så fint uttryckte sig när Etiska rådets förkastliga arbete kritiserades.
Boken som inbjudan gäller heter ”Den sista lögnen” och det har jag väldigt svårt att tänka mig att det är.
Jag tycker att titeln ”Min sanning om Estoniakatastrofen” klingar mer trovärdigt.
Estoniakatastrofen 