Estoniasamlingen finns på internet och ska innehålla offentliga dokument som berör Estonia. Jag hänvisade till den i blogginlägg 4. Vad hände medan jag sov?

Jag har flera gånger klickat runt i Estoniasamlingen men aldrig fått fram några dokument och tröttnat. Det gick av någon anledning inte att ladda ner programmet som krävdes för att kunna läsa dokumenten.

Härom dan bestämde jag mig för att ta hjälpa av någon som var kunnigare. Det gick inte och vi förstod nada.

Jag ringde en bekant och frågade.

-Har du inte läst det kapitlet i min bok, sa han. Jag drog mig till minnes och fick lite skamset erkänna att det hade jag nog gjort – men utan större intresse.

Det var Stefan Torssell jag talade med. Mycket riktigt på sidan 293 och de följande tre sidorna i hans bok ”M/S Estonia svenska statens haveri” finns förklaringen.

Det går inte att installera programmet.

Stefan försökte precis som jag, fick bara fram en del ljudfiler och filmfrekvenser men inga dokument, bara ett register. Eftersom han befann sig i Stockholm ringde han upp Estoniasamlingen och bad om att få komma dit.

Väl på plats möttes han av en förvånad receptionist. Någon Estoniasamling hade hon aldrig hört talas om. Efter en lång diskussion och många telefonsamtal lyckades hon finna, för henne en nyupptäckt enhet i huset som hade 11 anställda.

Arkivarien på den nyupptäckta enheten, hade arbetat i huset i många år och kunde inte förstå att de var bortglömda.

Nu fick Stefan uppleva något häpnadsväckande.

Arkivarien ville demonstrera hur Estoniasamlingen var uppbyggd och av en händelse fick hon fram JAIC;s rapport.

Eftersom Stefan med många anser att JAIC;s rapport är ett bedrägeri så ville han se några andra dokument. Han pekade på ett dokument och vips kom JAIC;s rapport upp igen.

Han undrade då om han fick välja själv vilka dokument som de skulle titta på och det var OK.

Polismyndighetens rapport verkade intressant.

  • Klick, och en klätterställning med underavdelningar kom fram.
  • Klick, på ett dokumentet från ett vittnesmål som han ville läsa.
  • Han väntade sig nu att JAIC;s rapport skulle komma upp men nej då.
  • Där fanns inget registrerat.

Då ursäktade sig arkivarien med att systemet var under uppbyggnad.

Nu önskade han hjälp med att installera programmet på sin egen bärbara dator för att kunna läsa dokumenten.

Det gick inte att koppla upp främmande datorer på Internet påstod arkivarien. Byggnaden var säkerhetsskyddad men Stefan startade sin dator ändå och det fungerade.

Arkivarien försökte installera programmet men misslyckades gång på gång. Hon berättade då att Estoniasamlingen hade 50 000 unika besökare varje år.

På hans följdfråga om hur många av besökarna som läst de olika dokumenten fick han till svar, att det fanns det ingen statistik på.

Den statistik som fanns hade arkivarien inte för tillfället tillgänglig men hon lovade att skicka den till den mailadress som skrevs ner.

Hon tappade nog lappen, för något mail fick han aldrig.

Vilket misslyckande!

50 000 besöker ens hemsidan men ingen kan läsa dokumenten.

Sammanfattning:

Estoniasamlingen liksom JAIC;s rapport ett falsarium (bedrägeri) och det är det än i dag precis som den sommardagen 2010 när Stefan var på Kungsgatan i Stockholm och besökte den nyupptäckta enheten med 11 anställda.

En liten belysande detalj till: Skeppsbyggare Anders Björkman gjorde ett experiment en gång. Han skickade in en studie till Estoniasamlingen.

Den registrerades aldrig.

Det var på vice statsminster Mona Sahlins initiativ som Estoniasamlingen upprättades och hon var nöjd med den.

Vad som hände senare med Mona behöver jag väl inte skriva!

Gå gärna in på http://www.estoniasamlingen.se/ och se om du läsa dokumenten. Meddela mig isåfall. Det kan vara fel på min dator! Jag använder Mac.