Det är mycket som händer nu och jag har åter igen lärt mig ett nytt ord:
Fenstabilisator.
Fenstabilisatorerna gör så att fartyget får en jämnare gång, dämpar rullningar och ökar också säkerheten ombord.
Om jag har förstått rätt så fälls de ut som en liten ”vinge” från fartygets båda sidor vid vattenlinjen när det går hög sjö.
I januari 1994 samma år som katastrofen, togs M/S Estonia ur trafik och lades i torrdocka vid finländska varvet i Nådendal.
Fartyget fick då sina två fenstabilisatorer utbytta mot ett par moderna, utfällbara som var tillverkade vid ett företag i Skottland.
Enligt ”haveriutredningen” har överlevande berättat att de sett babords fenstabilisator sticka rakt upp när Estonia lade sig på sidan i havet men ingen har sett styrbords.
Den har tidigare beskrivits som försvunnen och men nu är den hittad.
Var den försvunna styrbods fenstabilisator funnits under 26 år har gett upphov många teorier och alla har varit fel.
Styrbords fenstabilisator är infälld och finns fortfarande i Estonias skrov !
Detta bekräftar Linus Andersson, expert på undervattensundersökningar och som var med vid inspelningen av dokumentären ”Estonia – Fyndet som förändrar allt” och det finns på film.
Olle Rutgersson, professor emeritus i skeppsteknik och expert på Estoniakatastrofen överraskades över denna nya information och säger:
– Det är konstigt att den är infälld. De borde ha varit utfällda men man vet ju inte riktigt vad som har hänt i slutskedet, om den kanske automatiskt fälldes in i samband med att maskinerierna stängdes av.
För mig som är novis i ämnet låter det som Estonias bogramp (ombordkörningsrampen) som enligt ”haveriutredningen” öppnade sig när bogvisiret lossnade och plötsligt stängde sig själv automatiskt efter att Estonia sjunkit.
Olle Rutgersson fortsätter att vidhålla sin teori att han tror att hålet uppstod i samband med att Estonia slog i botten.
Var och en blir salig på sin tro och jag håller fast vid min!
