Jag har funderat länge, har tyckt att det känns väldigt olustigt men så bestämde jag mig.
Igår bad jag mitt barnbarn att skjutsa mig till närmaste polisstation. Hon ville inte följa med in till polisstationen men när jag berättade vad jag skulle göra då stod hon vid min sida.
Poliskvinnan som tog mitt ärende läste igenom min anmälan och till min förvåning sa hon att hon var inte så inläst på M/S Estonia men att hon tjänstgjorde som polis 1994 när katastrofen hände och hon skulle göra så gott hon kunde.
Någon anmälan skrev hon inte men tog mitt mobil nummer ifall de behövde kontakta mig.
Plötsligt ringde hon mig och berättade att: Detta var inte ett polisärende, jag skulle tillsammans med en BLANKETT skicka mina papper direkt till Åklagarmyndigheten i Stockholm.
På frågan om jag kunde få tillbaka mina inlämnade handlingar per post blev ett ja och brevet skulle lämnas omedelbart i utgående post.
Något brev från polisen har jag inte fått ännu och det beror nog på att PostNord:s utdelning numera inte sker dagen efter.
Poliskvinnan tyckte att jag gjort rätt och önskade mig lycka till.
Om jag gjort rätt vet jag inte men fortsättning följer……………………….
